Hoppa till innehåll
Oddslogik.
Logiken bakom

Spelregleringen 2019: så förändrades den svenska spelmarknaden

Spelregleringen 2019 ersatte spelmonopolet med ett licenssystem. Så förändrades den svenska spelmarknaden, och vad omregleringen betydde för dig som spelare.

Hannes, grundare och redaktör på Oddslogik HannesProfessionell spelare 2017–2025 Senast granskad 9 avsnitt

Den 1 januari 2019 förändrades inte bara reglerna för svenska spelbolag. Hela förhållandet mellan en svensk spelare och spelbolaget skrevs om, mer eller mindre över en natt.

Jag spelade på båda sidor om den gränsen, professionellt, från 2017 och framåt. Den här sidan bygger lika mycket på det jag själv såg hända som på lagtext och statistik.

Här går jag igenom vad den svenska spelmarknaden var före 2019, varför monopolet till slut föll, vad spellagen faktiskt innebär, och vad omregleringen betydde i praktiken för staten, för bolagen och för spelaren. Mycket av det här saknas på de stora jämförelsesajterna. Inte för att det är svårt, utan för att det inte gynnar dem att förklara hur marknaden faktiskt har förändrats.

Hur såg den svenska spelmarknaden ut före 2019?

Före 2019 fanns det i praktiken två parallella spelmarknader i Sverige. Den ena var statens monopol genom Svenska Spel och hästspelet ATG. Den andra var en stor utländsk onlinemarknad, där hundratals bolag med Maltalicens tog emot svenska spelare utan att betala skatt i Sverige. Monopolet hade förlorat kontrollen över nätspelandet långt innan det formellt avskaffades.

Det svenska spelmonopolet var gammalt. Det går att spåra till Tipstjänst, som bildades redan 1934 för att stävja den illegala vadslagningen, med villkoret att överskottet skulle gå till svensk idrott. Tanken var att hålla privata vinstintressen borta från spelandet och låta staten styra det. Det fungerade så länge spel var något man gjorde i en lokal hos ett ombud.

Internet gjorde det resonemanget omöjligt att upprätthålla. När spel flyttade till datorn och telefonen kunde svenska spelare nå utländska sajter med några klick, och monopolet hade inga verktyg att stoppa dem. Redan 2012 omsatte den svenska spelmarknaden runt 20 miljarder kronor efter utbetalda vinster, och av det tog de utländska nätbolagen uppskattningsvis 2,6 miljarder. Pengar som lämnade landet utan att beskattas.

Den utländska marknaden var lätt att ta sig in på. Att starta ett spelbolag och skaffa en MGA-licens från Malta var billigt och relativt enkelt, och Malta hade byggt hela sin ekonomi kring att vara hemvist för onlinespel. Resultatet var att över hundra bolag samtidigt slogs om de svenska spelarna. Det var en stenhård konkurrens, och det märktes mest av allt på två saker: bonusarna och reklamen.

Skatten är nyckeln till att förstå bonusarna. Ett bolag som drev verksamhet från Malta betalade i praktiken mycket lite skatt. Den effektiva bolagsskatten landade kring 5 procent genom Maltas återbetalningssystem, och Maltas egen spelskatt på 5 procent gällde bara intäkter från maltesiska spelare, inte svenska. Med andra ord behöll bolagen nästan allt av vad svenska spelare förlorade, och ingenting gick till svenska staten. Den marginalen kunde de lägga på att locka kunder. Det är därför bonusarna var så stora som de var.

Reklamen följde samma logik. Spelbolagens reklaminvesteringar i Sverige nådde 7,4 miljarder kronor under 2018, en ökning med 35 procent på ett år och nästan en fördubbling jämfört med 2016. Ungefär hälften gick till onlinecasino. Under 2018 var kasino den enskilt största reklamkategorin i Sverige, och bara en månad efter omregleringen, i januari 2019, hade den vuxit till nära 12 procent av all reklam, större än bil och livsmedel tillsammans. Samtidigt steg spelproblemen. Antalet svenskar med så allvarliga problem att de kunde klassas som spelberoende ökade med ungefär 45 procent mellan 2015 och 2018, och ökningen var störst bland kvinnor. Det var den kombinationen, otaxerade pengar som lämnade landet och en reklam som många upplevde som ohållbar, som till slut tvingade fram en förändring.

Varför avskaffades spelmonopolet?

Spelmonopolet avskaffades för att det inte längre fungerade i praktiken. Allt mer spel hade flyttat till utländska bolag som svenska staten varken kunde beskatta eller kontrollera, och EU-kommissionen drev sedan 2008 ett ärende om att monopolet stred mot den fria rörligheten. Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) ledde omregleringen, som fick brett stöd i riksdagen och trädde i kraft den 1 januari 2019.

Det är frestande att förklara omregleringen med en enda orsak, men sanningen är att fyra krafter drog åt samma håll samtidigt.

Den första var att monopolet inte gick att upprätthålla. Svenska spelare spelade redan hos utländska bolag, och staten kunde inte hindra dem. Ett monopol som inte kan stänga ute konkurrenterna är ett monopol bara på papperet.

Den andra var trycket från EU. Här är bilden mer nyanserad än den ofta framställs. EU-kommissionen inledde ett överträdelseärende mot Sverige redan 2008 och tog hösten 2014 ärendet vidare till EU-domstolen. Kritiken gällde att monopolet stred mot den fria rörligheten för tjänster och att det inte tillämpades systematiskt och konsekvent. Kärnan i den invändningen var att staten begränsade privata bolag i konsumentskyddets namn, samtidigt som det egna Svenska Spel bedrev omfattande och offensiv marknadsföring. Samtidigt hade EU-domstolen i det tidigare målet Sjöberg och Gerdin slagit fast att monopolets syfte, att hålla privata vinstintressen borta från spelmarknaden, i sig var ett legitimt och tillåtet syfte. Monopolet var alltså inte olagligt i grunden. Problemet var att det inte hängde ihop.

Den tredje kraften var skatten. Så länge spelandet skedde hos utländska bolag fick svenska staten ingenting. Ett licenssystem med skatteplikt innebar att pengarna kunde fångas in och beskattas i Sverige. Det är en stor del av varför reformen gick att samla brett politiskt stöd kring.

Den fjärde var folkhälsan. Den explosiva reklamen och de stigande spelproblemen skapade ett politiskt tryck att göra något, och konsumentskyddet blev den ram som reformen byggdes inom.

Sverige var dessutom en sen omreglerare i ett europeiskt sammanhang. Danmark hade infört sitt licenssystem redan 2012, och den svenska regeringen ville delvis avvakta och se hur det utvecklades innan den agerade. Övergången från monopol till licens har varit den långsiktiga riktningen i stora delar av Europa, inte något svenskt undantag. När reformen väl kom var det socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi som ansvarade för den, med ett samarbete över blockgränsen som gav bred majoritet i riksdagen. Riksdagens mått på om reformen skulle lyckas blev kanaliseringen, alltså hur stor andel av spelandet som man lyckades flytta in till de licensierade bolagen.

Vad innebär spellagen (2018:1138)?

Spellagen (2018:1138) ersatte spelmonopolet med ett licenssystem den 1 januari 2019. Varje bolag som riktar sig till svenska spelare måste ha licens från Spelinspektionen, betala 18 procent i spelskatt på bruttospelintäkten och följa krav på spelansvar, åldersgräns och måttfull marknadsföring. Varje spelare registreras och identifieras, och alla licensierade bolag är anslutna till självavstängningen Spelpaus.

Den officiella regeln är att marknaden nu är öppen men kontrollerad. I stället för att en enda statlig aktör äger spelandet får vilket bolag som helst verka i Sverige, förutsatt att det skaffar licens och accepterar villkoren. Spelinspektionen, som före 2019 hette Lotteriinspektionen, utfärdar licenserna och kontrollerar att bolagen sköter sig. Det finns sex typer av licenser, men den som de flesta tänker på är den kommersiella licensen för onlinespel och vadhållning. Själva licensavgiften ligger på 400 000 kronor för onlinespel, och 800 000 kronor om bolaget även vill erbjuda vadhållning.

Det avgörande nya kravet är skatten. Varje licenshavare betalar 18 procent av sin bruttospelintäkt till svenska staten, alltså av insatserna minus utbetalda vinster. Det är skillnaden mot tiden före 2019, då samma bolag kunde driva verksamhet mot Sverige från Malta utan att betala något här alls.

En sak som ofta missförstås är vad som faktiskt avgör om ett bolag behöver svensk licens. Det är inte var bolaget har sin licens, utan hur det agerar mot svenska spelare. Ett bolag anses rikta sig mot Sverige om det till exempel har svenskt språk, svensk kundtjänst, använder kronor som standardvaluta, erbjuder insättning via BankID eller liknande tjänster, eller marknadsför sig direkt till svenska konsumenter. Det är detta som kallas riktadhetskriteriet, och det är också den punkt som kritiker i dag menar lämnar en lucka, eftersom bolag kan undvika svensk licens genom att formellt inte rikta sig hit.

I praktiken förändrades också hur spelaren tar sig in på en sajt. Lagen kräver att varje spelare registreras och att bolaget fastställer spelarens identitet på ett betryggande sätt genom en tillförlitlig elektronisk identifiering. Lagen nämner inte BankID vid namn, men i praktiken blev BankID den standard som alla använder för att uppfylla kravet. Spel får inte heller ske innan bolaget har kontrollerat att spelaren inte har stängt av sig via Spelpaus. Hur identitetskontrollen ser ut i detalj, och varför vissa uttag ändå granskas hårdare, går jag igenom i guiden om KYC och identitetskontroll.

Vad förändrades konkret för spelaren?

För spelaren innebar omregleringen mer skydd och mindre frihet. Spelet kräver nu registrering och identifiering, alla bolag är anslutna till Spelpaus, marknadsföringen ska vara måttfull och varje licenshavare får bara ge en spelare en bonus. Spelaren måste själv sätta gränser för sina insättningar, och bolagen är skyldiga att ingripa vid tecken på problemspelande.

Den nya lagen lade ett helt skyddslager runt spelandet som inte fanns tidigare. Kärnan är omsorgsplikten: ett licensierat bolag är skyldigt att löpande följa spelarens beteende och agera om det ser tecken på problemspelande, och måste ha en handlingsplan för hur det ska gå till. Till det kommer att spelaren själv måste ange gränser för sina insättningar per dag, vecka och månad, och kan begränsa sin inloggningstid.

Spelpaus är kanske den tydligaste skillnaden. Det är en nationell självavstängning som inte fanns före 2019. Stänger du av dig gäller det hos alla licensierade bolag samtidigt, och avstängningen kan inte hävas i förtid. Det är ett kraftfullt verktyg, men det bygger på att spelandet faktiskt sker hos licensierade bolag, för ett bolag utan svensk licens är inte anslutet och kan inte stoppa dig.

Bonusarna förändrades också i grunden genom en-bonus-regeln. En licenshavare får bara ge en spelare en bonus, normalt vid första speltillfället. Det betyder att de återkommande bonusar och reload-erbjudanden som var vanliga före 2019 i princip försvann på den licensierade marknaden. En nyans som många missar är att regeln gäller per licenshavare, inte per varumärke. Eftersom till exempel Betsson, Betsafe och Nordicbet drivs på tre separata licenser räknas de som tre olika licenshavare, var och en med rätt att ge en bonus. Hur en bonus faktiskt ska läsas, och vad betyder för dess värde, tar jag upp i guiden om bonusvillkor.

Slutligen ändrades marknadsföringen. Kravet på måttfullhet innebär att reklamen inte får framställa spel som riskfritt eller som ett enkelt sätt att tjäna pengar. Det är en av förklaringarna till att den intensiva reklamen från 2018 efter hand dämpades.

Skillnaderna före och efter går att sammanfatta i en tabell.

AspektFöre 2019Efter 2019
MarknadMonopol plus stor oreglerad onlinemarknadLicenssystem under Spelinspektionen
Skatt till SverigeIngen, för utländska bolag18 procent av bruttospelintäkten
Antal bolagÖver hundra utländska bolagFärre, alla med svensk licens
BonusarStora och återkommandeEn bonus per licenshavare
IdentifieringOfta dokument vid första vinstenBankID och registrering direkt
UttagOfta långsammaOfta nära nog omedelbara
SjälvavstängningFanns inte nationelltSpelpaus, gäller alla bolag
ReklamRekordnivåerSka vara måttfull

Så upplevde jag övergången

Det här avsnittet är min egen erfarenhet, inte lagtext. Jag spelade professionellt på den svenska marknaden från 2017, och jag såg den förändras på nära håll.

Marknaden före 2019 var ett slags vilda västern. Över hundra bolag konkurrerade om samma svenska spelare, och eftersom de behöll nästan allt de tjänade på oss var bonusarna därefter. Reload-bonuser, alltså återkommande erbjudanden även efter den första insättningen, var standard snarare än undantag. Konkurrensen var stenhård och marknaden var långt ifrån cementerad. Nya bolag dök upp hela tiden, och de slogs om uppmärksamheten med allt de hade.

“Marknaden före 2019 var ett slags vilda västern. Över hundra bolag konkurrerade om samma svenska spelare, och bonusarna var därefter. Den 1 januari 2019 tog det i praktiken slut.”

Hannes, professionell spelare 2017–2025

Den 1 januari 2019 ändrades två saker omedelbart. För det första blev det betydligt färre bolag att välja mellan på den svenska marknaden. För det andra kapades bonusarna kraftigt. Som en grov bild gick det samlade bonusvärdet för en enskild person, på sportsidan, från någonstans kring 25 000 till 35 000 kronor ned till under 15 000 kronor under 2019. Det var en rejäl åtstramning.

En-bonus-regeln var den enskilda förändring som påverkade mig mest. Mitt arbete hade till stor del byggt på de återkommande bonusarna, och med en bonus per licenshavare försvann den möjligheten. Jag fick tänka om från grunden, och de tillfällen där det gick att hitta ett verkligt övertag blev både färre och svårare att hitta.

Identitetskontrollen var en annan tydlig skillnad, även om den ofta missförstås. Före 2019 var det mer eller mindre standard att en ny spelare som vann fick ladda upp dokument för att verifiera sitt konto, och utbetalningarna tog ofta lång tid. Efter 2019 gjorde BankID identiteten klar redan från start, vilket gjorde dokumentkraven ovanligare, och i takt med att betaltjänsterna utvecklades blev uttagen ofta nära nog omedelbara. Det är värt att vara exakt här: de snabba uttagen är inte ett lagkrav i sig, utan en följd av att betalrälsen blev bättre. Lagen kräver bara att vinster betalas ut så snart det går med hänsyn till säkerheten.

Jag kan inte heller låta bli att nämna hur det kändes rent vardagligt. Under 2017 och 2018 var spelreklamen överallt, på gatorna, i tv och i radio. Det kunde bli närmast surrealistiskt, och många i min omgivning, jag själv inkluderad, kände en lättnad när det till slut dämpades.

För mig personligen blev följden att den svenska marknaden helt enkelt blev mindre intressant att arbeta på. Runt 2020 hade övertagen krympt så pass att jag flyttade till andra marknader, ofta hos samma bolag som jag hade använt i Sverige men under deras internationella verksamhet, där det fanns fler aktörer och större erbjudanden. Det är den erfarenheten, från båda sidor om regleringen, som jag i dag använder för att förklara hur marknaden faktiskt fungerar.

Sverige i ett europeiskt perspektiv

Sverige var en sen omreglerare. Danmark införde sitt licenssystem redan 2012, och övergången från monopol till licens har varit den långsiktiga riktningen i hela Europa. I dag når Sverige ungefär 85 procents kanalisering mot målet på 90 procent, och onlinecasino är den svagaste delen med 72–82 procent. Danmark ligger högre, mellan 90 och 95 procent.

Kanaliseringen är hela måttstocken på om regleringen fungerar. Den senaste uppskattningen ligger på omkring 85 procent, en bit under riksdagens mål på 90. Bilden är dessutom ojämn mellan spelformerna. Vadslagning på sport och hästar kanaliseras väl, kring 92 till 96 procent, medan onlinecasino släpar efter på 72 till 82 procent. Det är alltså på casino som en betydande del av spelandet fortfarande sker utanför licenssystemet.

Här finns en genuin och olöst tvist, och den är värd att redovisa rakt, med fakta och tolkningar åtskilda.

Faktan är att Sverige inte når sitt mål, och att Danmark, med ett mindre strikt regelverk för bland annat bonusar, ligger högre. Tolkningen är omtvistad. Branschföreningen för Onlinespel (BOS) menar, med stöd i en jämförande studie mellan Sverige och Danmark, att just de svenska begränsningarna, framför allt bonusreglerna och det snäva spelutbudet, är en del av förklaringen till att kanaliseringen inte når målet, och förespråkar att bonusförbudet luckras upp. Regeringen och tillsynssidan håller å andra sidan fast vid att en hög kanalisering ovanför 90 procent är just det som krävs för ett effektivt konsumentskydd, och att en uppluckring skulle motverka skyddssyftet.

Min egen iakttagelse, från åren på båda sidor om gränsen, är begränsad till en faktisk skillnad: bonusmiljön på den licensierade marknaden är påtagligt mindre generös än den oreglerade var före 2019. Det är den skillnaden som hela debatten i grunden handlar om, och jag tar inte ställning till var gränsen borde gå. Det jag däremot kan vara tydlig med är vad du som spelare faktiskt vinner på att hålla dig till den licensierade marknaden, och det handlar inte om bonusar. Det handlar om skydd: möjligheten att sätta insättnings-, förlust- och tidsgränser, tillgången till Spelpaus, och rätten att få en tvist prövad. Varför den oreglerade marknaden är ett sämre val för dig som spelare går jag igenom i sin helhet i genomgången av den olicensierade marknaden.

Sammanhanget i Norden håller dessutom på att förändras. Finland förbereder en övergång till ett licenssystem, vilket innebär att den nordiska konkurrensen om spelarna lär hårdna ytterligare de kommande åren.

Vad händer med regleringen härnäst?

Regleringen är inte färdig. Sedan den 1 maj 2026 gäller ett totalt kreditförbud för spel, och riksdagen väntas besluta om ytterligare ändringar i spellagen. Samtidigt pågår en debatt om riktadhetskriteriet, som kritiker menar lämnar en lucka för utländska bolag.

Det här är ett område i rörelse, så det ska läsas som en ögonblicksbild snarare än ett slutgiltigt läge. Den tydligaste konkreta förändringen är kreditförbudet, som sedan den 1 maj 2026 gör det otillåtet att spela med lånade pengar. Parallellt arbetar staten med att ge Spelinspektionen vassare verktyg mot bolag som bryter mot reglerna och mot den oreglerade marknaden. Och under ytan ligger frågan om kanaliseringen: så länge en betydande del av casinospelandet sker utanför licenssystemet kommer trycket att justera regelverket, åt det ena eller andra hållet, att finnas kvar.

Vad regleringen inte löste

Omregleringen löste inte allt. En del av spelandet sker fortfarande hos bolag utan svensk licens, särskilt på casino, och där gäller varken Spelpaus, eller svenskt konsumentskydd. Licenssystemet skyddar dig på den svenska marknaden, men det kan inte tvinga tillbaka den som väljer att spela utanför det.

Det är värt att vara ärlig med var gränsen för regleringens makt går. Den fångade in större delen av spelandet, men inte allt, och kanaliseringsgapet är verkligt. Det som gör skillnaden för dig som spelare är inte en abstrakt princip, utan de konkreta sakerna du förlorar när du lämnar den licensierade marknaden.

Det är därför det är ett dåligt val att spela hos bolag utan svensk licens, även när erbjudandena ser bättre ut. Skyddsmekanismerna finns till för din skull, och de följer med just den svenska licensen.

Sammanfattning och nästa steg

Spelregleringen 2019 var inte bara en lagändring, utan ett systemskifte. Ett monopol som hade förlorat kontrollen över nätspelandet ersattes av ett licenssystem, drivet av en blandning av EU-tryck, uteblivna skatteintäkter och ett växande folkhälsoproblem. För staten innebar det skatt och kontroll, för bolagen ett helt nytt regelverk, och för spelaren mer skydd men mindre frihet. Hur väl det har lyckats mäts i kanaliseringen, och där finns fortfarande en bit kvar till målet.

CHECKLISTA

Så känner du igen en reglerad spelsajt

  • Bolaget har svensk licens, vilket du kan kontrollera i Spelinspektionens register.
  • Du registrerar dig och loggar in med BankID eller motsvarande elektronisk identifiering.
  • Du kan själv sätta gränser för insättningar, förluster och inloggningstid.
  • Bolaget är anslutet till Spelpaus, så en aktiv självavstängning stoppar spelandet.
  • Du får bara en bonus per licenshavare, och marknadsföringen är måttfull snarare än påträngande.
  • Vinster är skattefria, och du kan vända dig till ARN om du hamnar i en tvist.

För djupare läsning

§ Källor

Källor och verifiering

10 primärkällor / 6 kategorier / 2026-07-11

Den här guiden bygger på följande primärkällor. Varje uppgift i texten är spårbar till en post nedan.

  1. Lagstiftning 3 ref
  2. 01 Sveriges riksdag, Spellag (2018:1138) — ramverket för den svenska spelmarknaden och kraven på licenshavare sedan 2019 riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spellag-20181138_sfs-2018-1138/
  3. 02 Sveriges riksdag, Spelförordning (2018:1475) — kompletterande bestämmelser om bland annat spelkonton, insättningsgränser och utbetalningar riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/spelforordning-20181475_sfs-2018-1475/
  4. 03 Sveriges riksdag, Lag (2018:1139) om skatt på spel — spelskatten på 18 procent av bruttospelintäkten för licenshavare riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181139-om-skatt-pa-spel_sfs-2018-1139/
  5. Förarbeten 1 ref
  6. 04 Proposition 2017/18:220, En omreglerad spelmarknad — regeringens förslag och motiv bakom övergången från monopol till licenssystem
  7. Myndigheter och tillsyn 3 ref
  8. 05 Spelinspektionen, statistik om spelreklam 2018 — spelbolagens reklaminvesteringar på 7,4 miljarder kronor under 2018 enligt Kantar Sifo
  9. 06 Spelinspektionen, kanaliseringsgrad och årsrapport — uppskattad kanalisering och fördelningen mellan spelformer på den reglerade marknaden spelinspektionen.se
  10. 07 Folkhälsomyndigheten, spelprevention — utvecklingen av spelproblem och spelreklamens påverkan folkhalsomyndigheten.se/spelprevention/om-spelproblem/spelreklam-och-marknadsforing/
  11. EU och internationellt 1 ref
  12. 08 Europeiska kommissionen och EU-domstolen, Sjöberg och Gerdin (C-447/08 och C-448/08) — kommissionens kritik mot monopolet och domstolens bedömning av dess förenlighet med EU-rätten europaportalen.se/2014/10/sverige-till-eu-domstolen-natdobbel
  13. Bransch och statistik 1 ref
  14. 09 Branschföreningen för Onlinespel (BOS), jämförande studie Sverige och Danmark — analys av varför Sverige inte når kanaliseringsmålet jämfört med Danmark bos.nu
  15. Personlig erfarenhet 1 ref
  16. 10 Förstahandserfarenhet av den svenska och utländska spelmarknaden — marknadsförhållanden, bonusnivåer, identitetskontroll och konkurrens före och efter 2019, professionell spelarerfarenhet 2017–2025
Senast verifierat 2026-07-11 / Se även vår metodik
Hannes, grundare och redaktör på Oddslogik

Hannes

Grundare och redaktör, Oddslogik
Senast granskad

Professionell spelare 2017–2025 med förstahandserfarenhet av hundratals operatörer på tre marknader.

2017–2025 Aktiv som professionell spelare
300+ Operatörer med förstahandserfarenhet
3 Marknader